Lokaltidningen- dikt!

http://landskrona.lokaltidningen.se/article/20081220/ARTIKLER/454040892/1986/i

Jag bara måste så klart lägga ut denna artikel som handlar om min lilla älskade systerdotter...

Nu vet alla "viktiga"... så...VARSÅGOD ALLA! God Jul! :-)


Jag och Janne ska ha en liten sommarbebis!!


Vi är så lyckliga att det nästan är löjligt.

Jag är nu inne i vecka 13, 14 på torsdag så äntligen vågar jag andas ut. Det har varit en märklig höst med hormoner, sprutor, klimakterie, trötthet, glädje, spänning, oro, oro, oro, ängslan, panik,... ja, jag tror att ALLA känslor man kan ha har dykt upp. Mest för att jag helt enkelt varit skitorolig. Jag och Janne hade ju ett spontant missfall 2007 och efter det ville det sig inte. Så Lille Skrutten (arbetsnamnet) är gjort via IVF. Min hela berättelse kommer snart. Det är flera sidor "dagbok" om hur det var och vad som hände osv.

Till ALLA som inte sett mig i vimlet på ett tag, här har ni anledningen. :-)

Om ni läser detta, så snälla gör er till kännes så att jag vet "vem som vet". :-)

Var blir tiden av?




I torsdags fyllde Edit 1. Men ALLVAR, var har tiden blivit av? Idag är det kalas för släktens lilla solstråle. Helt sinnes vilken liten donna. Hon ler i stort sätt 98% av vaken tid. Ett drömbarn antar jag. :-)

Det ska iaf bli himla kul med 1- års kalas. Eftersom att Edit ska fira jul med sin pappas släkt, så blir det julklappar också idag. :-)

image323

Jordskalv- höll på att trilla av sängen!

Epicentrum i södra Skåne Skalvets centrum låg i sydöstra Sk


Jag antar att vi är rätt många som verkligen VAKNADE kl 6.20 imorse. Jag var i halv slummer och när det första dånet kom trodde jag att det var en stor traktor/lastbil som kommit fel ute på vägen. Jag sov på Ven och ibland håller bönderna på att frakta olika saker till de olika båtarna. Men detta dån slutade inte, och rätt som det var började väggen bakom mig att skallra. Nu är det så att sängen jag sover i liksom inte är den mest bastanta eller så, utan den är ganska ryckig. Jag kände hur vibrationerna gjorde att hela sängen skakade något fruktansvärt. Jag trodde då att det kanske varit en elev som vält TV´n utanför (står precis vid väggen bakom sängen där jag sov). Men TV´n tycktes aldrig sluta att slå i väggen...

Jag for rätt upp ur sängen...

Det första jag tänkte var faktiskt: "HÄNDE DETTA?"

Jag tassade ut i rummet för att kika på den eventuella eleven som hade ramlat på TV´n, men det fanns ingen där! Det kom dock två små gosiga elever tassande och vi var ALLA helt förvirrade. Mitt i detta blev jag iallafall varse att jag inte var ensam om att ha upplevt detta.

MÄNGDER av tankar, ett sms till rektorn som satt på båten till Ven och därigenom (hans fru hade ringt) fick jag veta att det var ett jordskalv. SHIT!!

Jag ringde hem till man och frågade om han hade upplevt skalvet. Han frågade: "Hur vet du det?". Min älskade man trodde att det var någon som hade ramlat inne i grannarnas trappa och undrade hur jag kunde ha koll på detta. Jag fick förklara... :-)

Men ändå, vi har alltså upplevt ett jordskalv som uppmätte 4,7 på Richterskalan. Inte sedan 1904 har denna styrka upplevts. Jag frågar mig nu, ska jag vara "glad" över att jag fått uppleva detta?

Fasen vilken rolig fest!

Rebecka fyllde ju 25 i förra veckan och hon har typ världens gulligaste vänner. En av dessa ringde mig redan i september och frågade om vi inte skulle fixa en liten överraskningsfest till henne. Så klart att jag hängde på. Vi planerade och fixade och donade. Vi hyrde lokalen i hennes egen källare och dukade till fest i lördags. Hon hade alltså ingen aning utan satt hemma hos syster Anna och passade Edit i tror om att Anna och Jonas var på em- bjudning på Jonas företag. Vi hade allesammans lagt ihop till en cykel som Janne och Jonas monterade ihop.

När klockan närmade sig att Anna skulle köra hem och hämta Rebecka, samlades 27 personer i den lilla lokalen. Vi fick via sms veta att de var på väg. Fina, Rebeckas underbara kompis kidnappade Rebecka direkt innanför dörren. Alla vi andra stod helt tysta i lokalen (25 var tysta, 1 klarade inte det (RANA) och Fina var på kidnappning). När hon väl var framme vid dörren så öppnade vi, tände ljuset och sjöng löjligt högt. HAHAHHAHA, minen var oslagbar på Rebecka. Helt och hållet oslagbar. Hon fattade ingenting. När jag läser hennes Facebook så förstår jag att detta blev en av de roligaste festerna i hela sitt liv. SÅ KUL!!! :-)



Rebecka har precis blivit fri från sin ögonbindel och det första hon säger är: Kunde jag iaf inte ha fått göra vid mig? Hahah, fåfäng som få... :-) Fina är den blå kvinnan i bakgrunden. :-)



Rebeckas nya cykel som hon fick med ett extra signalhorn i form av ett tigerhuvud. :-)






Edit var på ett riktigt partyhumör. Höll låda hela tiden och vägrade sova. :-)


Mormor var givetvis självklar på överraskningsfesten.

Pappa hade givetvis låst sig ute och "dummade" sig genom att försöka klättra in genom ett fönster. En av tjejerna som var på festen viskade lite förskräckt till Rebecka: "Vem är han?" HAHHAHAHAHAH


Kusin Sissi, en självklar gäst när Rebecka fyllde 25. :-)


Halva mamma, Rana, Rebecka och Sissi. Vid detta laget snusar jag kudde men festen fortsatte givetvis.


Inferno by night.

RSS 2.0