Slavar i Sverige!
Jag och Janne var inne hos våra kära grannar igår och där plockades det bla fram boken "Gud som haver barnen kär- har du någon ull".
Vi satt och läste och skrattade. Det är inte riktigt klokt vad roliga uttryck barn har kommit med. Jag kan varmt rekommendera att läsa den.
Bla så har Anton 6 år sagt:
"I Sverige har vi nästan inga slavar längre. De få som finns är lärare".
Haha, hur gulligt är inte det? Samt, man undrar ju vad Antons fröken har för syn på sitt yrke! :-) Barn har ju störst öron i hela världen, så Anton är säkert färgad av något som hans lärare har sagt. Hahah, verkligen underbart uttryck.
Oj, nu kom jag på att Anton faktiskt tycker att jag också är en slav! :-) Men jag kan meddela att jag inte är det. En av mina elever sa till mig igår:
"Jag tycker synd om din man!"
- Varför frågade jag?
"För att han får sätta in allt i diskmaskinen, han städar och tvättar...Du gör ju inget. Helt synd om honom. Jag hade aldrig velat gifta mig med dig" (Påpekas bör är att jag faktiskt har berättat att jag har en man som så smått tvångar. Han sätter in i diskmaskinen, för jag gör det fel osv).
- FEL!!! Jag tvättar!! sa jag. :-)
Helt rätt annars. Janne gör allt annat. I somras satte jag igång diskmaskinen för första gången och då har vi ändå bott här i 2 år. :-) Lite omvända sysslor här förstår ni.
"Maria,är diskmaskinen klar när lamporna lyser såhär?!"
Ja du,frågar man grannen hur ens egen diskmaskin fungerar så är man bortskämd!! =)
kramar /M