jennyvakt

Jag fick för en vecka sedan ett mail från min mormors väninna, en härlig dam i övre medelåldern som sitter och läser min blogg. Iaf, så skrev hon ett mail att hon var lite orolig för jag hade inte uppdaterat min blogg på ett tag.

Jag vill lugna er alla nu.

Jag och Janen har renoverat, och renoverat och så har vi renoverat lite till. ALLT tenderar att ta sån fruktansvärd tid. Allt det där småiga och pilliga. Detta har tagit min tid samt min energi. Därav inget bloggande på ett tag. Jag vill dock tala om att både jag och bebisen mår TOPPEN. :-) Även om blivande mamma Jenny är supertrött lite så där mellan varven, så har jag aldrig älskat min mage så mycket som jag gör just nu. Livet känns UNDERBART!!!! :-)

Jag får så klart frågan om "när det är dags" ganska ofta och svarar att det är den 29 juni men att jag tror att jag kommer att gå över tiden. Då har jag fått en del kommentarer om att: "det är rätt bra att ställa in sig på det". Jag förstod inte riktigt det förrän jag rådfrågade min mycket gode vän Frank idag. I min värld trodde jag att det var bättre att ställa sig in på att bebisen kom tidigt (så att allt är förberett och så) men Frank berättade varför jag får Tvärtom- kommentarer. "Fram till det beräknade datumet går tiden fort, men när man väl gått över tiden känns tiden enormt lång, kroppen mycket tyngre... osv"

TACK Frank! :-)

Jag frågade Janne igår om det är OK att vi skaffar 400 barn, så att jag kan vara gravid så många gånger. Janne tyckte inte att idén var så där överdrivet realistisk... :-)