jennyvakt

Jodå, sen i januari är jag halvtidsstudent (igen). Nu är det matematikdidaktik på halvfart, distans från Växjö som gäller. En utbildning som inte ger utrymme till försummelse för 5 öre. Jag vet inte när (läs OM) jag någonsin läst en sådan tuff kurs tidigare. Allvarligt! Varför? Gissningsvis för att jag tvingats tänka om helt. Jag är en mekaniker och jobbar i matematiken helt utan att tänka på vad jag gör. Jag bara gör! Men när jag nu ställdes för det faktum att jag faktiskt måste förstå det jag gör, så blev det ett par månader av helvete. På allvar. Fy för den lede vad jag slet med böckerna för att förstå. Den första delkursen tentades av den 29 mars, med en 5 timmars salstenta. Jo, ni läste rätt. 5 timmar! Jag hade panik både innan och efter och väntan på tentaresultatet var nästan lika olidlig som väntan på att veta ifall Konradägget hade celldelat sig tillräckligt för att det skulle sättas tillbaka. Enorm jämförelse, och det är bara att inse att jag inte är bra på denna väntan, rent psykiskt. Jag var ett vrak. Men så råkar vi ha en kursledare (examinator) som både har hjärta och hjärna, så hon rättade våra tentor på mindre än en vecka och i onsdags i förra veckan hade jag svaret.

21 poäng. Av 23 möjliga!

Ja, du milde. Jag hade ett VG på tentan! Så himla bra. Ja, jag är nöjd som ni förstår. :-)